Standard (EADGBE)
Intro
Du är den ende, som hemligen ser mig, fast ingen har talat, du vet vad jag ber dig.
Min längtan är bara du. Blott du mig ger, ett enda litet ord, är jag din.
Du är den ende, jag aldrig kan glömma. Din mun, dina ögon, din lugnande stämma.
Och därför jag ber dig nu: Blott du mig ger, ett enda litet ord, är jag din.
Ingen som du, fast du hör till en annan.
Du skänker mig kärlek, hos dig vill jag stanna.
Mitt öde det är att bli din i min fantasi, del av den värld som är din.
Du är den ende, som får mig att drömma. Den ende som anar vad tårarna gömma.
Min längtan är bara du. Om blott du ger, ett enda litet ord, är jag din.
Du är den ende, jag aldrig kan glömma, din mun, dina ögon, din lugnande stämma.
Och därför jag ber dig nu: Blott du mig ger, ett enda litet ord, är jag din.
Ingen som du, fast du hör till en annan.
Du skänker mig kärlek, hos dig vill jag stanna.
Mitt öde det är att bli din i min fantasi, del av den värld som är din.
END